×

Vad vill du söka på?

skriv sökord och tryck ENTER



Lagändring i LSS 1 november 2019

Publicerad: 31-okt-2019

Den 1 november träder en lagändring i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) i kraft. Vad handlar det om? RBU:s förbundsjurist Nawfal Naji förklarar.

Vad är det för lagändring som föreslås träda i kraft den 1 november?
Från den 1 november kommer andning att kunna räknas som ett grundläggande behov. För att ett hjälpbehov med andning ska anses föreligga ska det finnas:
• En dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna.
• En risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges.

Exempel på hjälpbehov som ges i förarbeten till lagändringen är: avancerad andningsgymnastik, respiratorvård, hantering av trak, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning eller lungblödningar.

Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan eller underlätta andning räknas däremot inte som grundläggande behov.

Vem kommer att beröras av lagändringen?
Lagändringen kommer att beröra barn såväl som vuxna och man tror att det rör sig om ca 50 personer.

Nya lagändringar om andning och sondmatning föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 – vad handlar det om och vad händer i så fall den 1 november?
Om vi tar det någorlunda från början så är det så att den här lagändringen som träder i kraft den 1 november var tänkt att träda i kraft tidigare än så och den skulle även omfatta sondmatning. Men på grund av starka reaktioner på det ursprungliga lagförslaget från bland annat funktionshinderrörelsen så plockades sondmatning bort och lagändringen den 1 november kom att omfatta enbart andning. Lagändringen den 1 november säger faktiskt inte mycket mer än att andning är grundläggande behov, den är tam och potentiellt verkningslös. En anledning är att en mera konkret lagändring, som är ute på remiss nu, föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Denna lagändring föreslår att samtliga moment vid andning och sondmatning ska vara grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans. Men i samma lagändring föreslås att begreppet ”mycket privat och integritetskänslig karaktär” från en dom från Regeringsrätten från 2009 och begreppet normalt föräldraansvaret ska skrivas in i LSS. Detta är problematiskt eftersom begreppet ”mycket privat och integritetskänslig karaktär” används i dagsläget för att begränsa rätten till personlig assistans liksom begreppet normalt föräldraansvaret som dessutom används på ett godtyckligt vis. I lagförslaget som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 föreslås att andning och sondmatning i sin helhet ska undantas från nämnda begrepp men att begreppen ska gälla för samtliga resterande grundläggande behov. Så det är 1 steg fram men 2 steg bak. I sin tur innebär det en otydlighet i vad som sker med det grundläggande behovet andning från den 1 november i år till den 1 juli 2020 och vad det faktiskt inbegriper.

Regeringen nämner föräldraansvaret i sitt senaste förslag – vad handlar det om? Kommer det innebära förändringar för RBU:s medlemmar?
Föräldraansvaret behandlas inte i lagändringen som träder i kraft den 1 november i år. Lagförslaget som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020 föreslår att begreppet normalt föräldraansvar skrivs in i LSS och ska gälla för samtliga grundläggande och andra personlig behov förutom de grundläggande behoven andning och sondmatning. Vad som är särskilt problematiskt och oroväckande är att regeringen tidigare har sagt att man ska tillsätta en särskild utredning som enbart är tillägnad begreppet normalt föräldraansvar. Nu föregriper man denna utredning genom lagförslaget som föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Frågetecken råder över hur genomtänkt detta lagförslag faktiskt är för det ger fortfarande ingen klarhet i begreppet normalt föräldraansvar.