Socialförsäkring

Socialrättsliga frågor påverkar vardagslivet i hög grad. För barn och ungdomar med funktionshinder och deras familjer finns det olika typer av samhällsstöd. Personlig assistans, korttidsvistelse, ledsagarservice, vårdbidrag och bilstöd är exempel på saker som ingår i områdena socialförsäkring och socialrätt.

LSS och socialtjänstlagen – två viktiga lagar
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen är lagar som är bra att känna till.

Försäkringskassan
Försäkringskassan är en viktig myndighet inom socialförsäkringen. Kassan fattar beslut om bland annat vårdbidrag och bilstöd. Om man inte är nöjd med försäkringskassans beslut kan man överklaga det till förvaltningsrätten i det län där man bor. Det kostar ingenting att överklaga.

Handläggare på kommunen
Kommunens handläggare är också betydelsefulla inom socialrätten. De fattar beslut om insatser enligt LSS och om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Bistånd enligt socialtjänstlagen kan vara både ekonomiskt bistånd men också annat stöd som till exempel en kontaktfamilj för barnet eller vistelse på korttidshem.

Kommunens beslut enligt LSS och socialtjänstlagen kan också överklagas till förvaltningsrätten.

Färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag är två andra frågor som kommunerna handlägger och som har stor betydelse för många familjer.

RBU erbjuder juridisk rådgivning
Inom socialrätt och socialförsäkring kan RBU ge juridisk rådgivning. Det kan gälla information om regler och lagar eller hjälp med tips och råd inför ett överklagande eller en ansökan.

Viktiga intressepolitiska områden för RBU
Socialrätt och socialförsäkring är också ett prioriterat område inom RBU:s intressepolitiska arbete. RBU arbetar aktivt för att åstadkomma förbättringar inom socialförsäkringen för barn med funktionshinder och deras familjer.

Här nedan hittar du följande huvudområden:

  • Bostadsanpassningsbidrag - återställandebidrag
  • Bostadstillägg till pensionär
  • Handikappersättning
  • Hemsjukvård
  • Kommunalt bostadstillägg
  • Parkeringstillstånd
  • Sjuk- och aktivitetsersättning
  • Socialtjänstlagen, SoL
  • Särskilt stöd i skolan
  • Vårdbidrag
  • Om du inte är nöjd

Bostadsanpassningsbidrag - återställandebidrag
Bostadsanpassningsbidrag, BAB, är ett ekonomiskt bidrag för att för att göra det möjligt att anpassa en bostad till en person med funktionshinder. Återställningsbidrag ges när man ska återställa bostaden och utges för att täcka återställningskostnader för åtgärder som utförts med stöd av bostadsanpassningsbidrag.

Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. Bidrag kan lämnas till åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av rehabilitering, funktionsträning och sjukvård, om behovet inte skäligen bör tillgodoses på annat sätt.

Bidrag kan även ämnas för reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bostadsanpassningsbidrag och reparationen inte utgör normalt bostadsunderhåll. BAB kan även lämnas för att man ska kunna utöva hobbyverksamhet, om man pga sitt funktionshinder inte kan delta i aktiviteter utanför bostaden.

Bostadsanpassningsbidraget gäller bara för anpassning av bostadens fasta funktioner i anslutning till den bostad som ska anpassas. Fasta funktioner är sådant som utgör en del av bostaden och som normalt inte tas från bostaden vid en flytt. Det kan handla om extra utrymme för rullstol, anpassning av entré, kök med mera.

Lagen anger att det krävs särskilda skäl för att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas vid nybyggnation, köp eller byte av bostad. Detta innebär att i första hand måste en bostad väljas som redan är anpassad eller kräver så lite anpassning som möjligt.

Mer information får du från din kommun eller från Boverket som är tillsynsmyndighet när det gäller bostadsanpassningsbidrag. Du kan även kontakta en arbetsterapeut på habiliteringen eller vårdcentralen. De kan hjälpa till med ansökan och komplettera den med ett intyg om vilka behov som finns.

Ansökan om bostadsanpassningsbidrag eller återställandebidrag lämnas till kommunen, om du inte är nöjd med beslutet kan det överklagas till förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten), förvaltningsrätten är första instans.

  • Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag mm
  • Boverkets föreskrifter (BFS 1992:46 BAB) till Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Bostadstillägg till pensionär
Bostadstillägg till pensionärer är ett ekonomiskt tillkott för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Bostadstilläggets storlek avgörs av inkomster och boendekostnader. Beloppet kan maximalt bli 91% av boendekostnaden för permanentbostaden per månad till den del av boendekostnaden som inte överstiger 4 500 kr. Allt över 4 500 kronor får man alltså betala själv. Ansökan görs hos Försäkringskassan.

Särskilt bostadstillägg är ett slags extratillägg för den som har inkomst under skälig levnadsnivå även efter att man fått ”vanligt” bostadstillägg. Du behöver inte ansöka om särskilt bostadstillägg. Försäkringskassans handläggare prövar din rätt till särskilt bostadstillägg i samband med ansökan om bostadstillägg.

För ytterligare information om bostadstillägg till pensionärer kontakta:

Handikappersättning
Handikappersättning är ett ekonomiskt stöd för den som före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt för avsevärd tid (minst 1 år framåt i tiden) i sådan omfattning att hon eller han:

  • Behöver tidskrävande hjälp i sin dagliga livsföring.
  • Behöver fortlöpande hjälp för att kunna förvärvsarbeta.
  • Har merkostnader med anledning av sin sjukdom eller sitt funktionshinder.

Handikappersättning kan beviljas från och med juli det år man fyller 19 år och upp till 65 år ålder. Ansökan görs hos Försäkringskassan.

Om den sökande behöver hjälp i sin dagliga livsföring minst 2 timmar per dag, anses hjälpen vara mera tidskrävande och kan därför ge rätt till handikappersättning. När det finns ett uttalat behov av tillsyn och ständig uppsikt gäller inte tvåtimmarsregeln. Vid bedömning av behovet av hjälp i den dagliga livsföringen tar man både hänsyn till den tid vårdaren behöver för att utföra själva hjälpinsatserna och till tiden för förberedelser och efterarbete.

Hjälp i den dagliga livsföringen betyder här personlig omvårdnad samt hjälp med att laga mat, bädda, städa och med annat hushållsarbete. Exempel på hjälpbehov i den dagliga livsföringen Av- och påklädning, måltider, medicinering, injicering, bandageomläggning, förflyttning, inköp, kommunikation, träning eller sjukgymnastik, tillsyn, hjälp för att kunna studera eller arbeta.

Merkostnaderna bedöms individuellt. Vid bedömningen tar handläggaren hänsyn både till den sökandes personliga förhållanden och till funktionshindrets art för att avgöra vilka kostnader som anses rimliga och motiverade. Exempel på merkostnader: extra rum, hjälpmedel, hälso- och sjukvård, läkemedel, sjuk- och behandlingsresor, slitage, förbrukningsartiklar, särskild kost, god man, bilresor.
Den som behöver fortlöpande hjälp av en annan person eller har merutgifter för att kunna förvärvsarbeta eller studera, kan ha rätt till handikappersättning. Handikappersättningen ska täcka behovet av fortlöpande hjälp. En studerande som får studiestöd jämställs med en försäkrad som förvärvsarbetar.

För ytterligare information om handikappersättning kontakta:

Hemsjukvård
Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård till personer som har boende med särskild service. Kommunen kan också erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet, hemsjukvård. Det kan vara aktuellt om man behöver omfattande hälso- och sjukvård, men ändå kan bo kvar hemma. Även habilitering eller rehabilitering kan ingå i hemsjukvården.

I varje kommun ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, som ansvarar för att hemsjukvården är säker, ändamålsenlig och av god kvalitet. MAS ska också se till att det finns fungerande rutiner för kontakter med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal och för hantering av läkemedel.

Hemsjukvårdsbidrag
I en del landsting kan man söka hemsjukvårdsbidrag. Det gäller när barn (eller vuxna) som behöver omfattande sjukvård och sjukgymnastik vårdas i hemmet av närstående, t ex av föräldrarna.

Mer information får du från ditt landsting.

Kommunalt bostadstillägg
Några kommuner erbjuder Kommunalt Bostadstillägg till Handikappade, KBH. Det är ett inkomstprövat bidrag till familjer som måste bo större eller på annat sätt dyrare pga. att en familjemedlem har ett funktionshinder. Kommunalt Bostadstillägg till Handikappade en skattefri inkomst.

Lagrum saknas eftersom KBH inte är en lagbunden insats. Det finns alltså inga lagar som reglerar KBH.

Parkeringstillstånd
Parkeringstillstånd gör att det blir tillåtet att parkera bilen där det annars inte är tillåtet. Syftet är att man ska kunna ställa bilen så nära färdmålet som möjligt. Parkeringstillståndet ger dock inte rätt att parkera på vissa platser avsedda för t.ex. utryckningsfordon. Parkeringstillståndet gäller i hela EU – i de olika länderna finns dock egna regler om hur parkeringstillståndet får användas.

Parkeringstillstånd ges till personer som har svårt att förflytta sig till fots pga funktionshinder (rörelsehinder, hjärt- lungsjukdomar m.m.). Parkeringstillstånd kan beviljas både till föraren och till passagerare som regelbundet behöver förarens hjälp utanför fordonet. Barn och unga med rörelsehinder som åker tillsammans med sina föräldrar kan också ha rätt till parkeringstillstånd. Lagen har inget undantag för barn och ungdomar när det gäller rätt till parkringstillstånd. Det kan dock vara svårt att få parkeringstillstånd för små barn eftersom barn i samma ålder utan funktionshinder också har svårt att förflytta sig själva.

Ansök hos kommunen. Om du inte är nöjd med beslutet kan detta överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Vägverket som är högsta instans när det gäller rätten till parkeringstillstånd.

Mer information får du från din kommun.

Sjuk- och aktivitetsersättning
För att få sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning och aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel pga. sjukdom eller funktionshinder och nedsättningen ska bedömas bestå under minst 1 år. Både psykisk och fysisk prestationsförmåga bedöms. Vid bedömningen av arbetsförmågan tar försäkringskassans handläggare hänsyn till den försäkrades möjligheter att försörja sig själv.

I första hand gäller det möjligheten att klara ett normalt förekommande arbete eller ett annat lämpligt arbete med sk skyddad anställning. Man kan få hel, 3/4, 1/2 eller 1/4 ersättning, beroende på i vilken omfattning arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. Sjuk- och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av inkomstrelaterad ersättning, dels i form av garantiersättning för de personer som inte har haft någon förvärvsinkomst eller där förvärvsinkomsten varit låg.

Sjukersättning
Den som inte kan arbeta pga långvarig eller varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga kan få sjukersättning. Den som har nedsatt arbetsförmåga under minst 1 år – men inte varaktigt – får tidsbegränsad sjukersättning.

Aktivitetsersättning
Den som är yngre än 30 år och har långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan få aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning består av två delar: En inkomstrelaterad del och en garantidel för personer utan förvärvsinkomster. Aktivitetsersättning betalas tidigast från 1 juli det år man fyller 19 år och som längst till månaden innan man fyller 30 år.

Ersättningen beviljas för högst 3 år i taget. Aktivitetsersättningen ska stimulera till aktivitet efter individuella förutsättningar utan att den enskildes ekonomiska trygghet påverkas. Det är den stora skillnaden mot tidigare system med förtidspension och sjukbidrag. Aktiviteterna är inte närmare preciserade i lag eller förarbeten.

Här finns utrymme för många olika lösningar – praktikplatser, kulturella aktiviteter, föreningsliv, kurser mm. Försäkringskassorna har ansvar för att den enskilde erbjuds aktiviteter. Kassorna har också ett samordningsansvar när det gäller aktiviteterna. Det är frivilligt att delta i aktiviteter, det är alltså inget krav för att få ut ersättningen.

Man kan få aktivitetsersättning om man studerar på grundskole- och gymnasienivå och behöver längre tid på sig för att slutföra studierna än vad som kan klassas som normal studietakt.

Ansök om sjuk- och aktivitetsersättning görs hos försäkringskassan som också kan ge mer information.

Socialtjänstlagen, SoL
Socialtjänstlagen, SoL, är den lag som reglerar kommunens skyldighet att hjälpa kommuninnevånare som bistånd och den enskildes rättigheter till hjälp från kommunen. Socialtjänstens mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och att alla människor kan delta aktivt i samhällslivet. Socialtjänstlagen är inte lika detaljerad som LSS när det gäller vilka insatser som den enskilde kan erhålla men i princip kan de insatser som finns i LSS också ges med stöd av SoL. Ansökan om bistånd lämnas till kommunen.

Socialtjänstlagen uppmärksammar särskilt vissa grupper som socialtjänsten ska ägna särskild uppmärksamhet, t.ex. personer med funktionshinder och barn och ungdomar. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att människor med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap. Viktigt att komma ihåg är också att socialtjänsten har ett ansvar att informera om sin verksamhet.

Vem kan få insatser?
Alla invånare i en kommun omfattas av SoL, den som inte tillhör LSS personkrets kan alltså ansöka om insatser enligt SoL. Familjer som har barn med funktionshinder som inte tillhör LSS personkrets kan alltså med stöd av socialtjänstlagen få de stödinsatser som behövs. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller får dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd från socialtjänsten, genom biståndet ska den enskilde garanteras en skälig levnadsnivå. Bedömningen av rätten till bistånd görs genom en individuell behovsbedömning.

Vilka insatser?

Ekonomiskt stöd
I socialtjänstlagens kapitel 4 regleras rätten till bistånd. Bistånd kan lämnas i form av försörjningsstöd, det som ofta kallas socialbidrag, lagen är i detta fall ganska detaljerad och anger vilka kostnader som den enskilde kan få försörjningsstöd för, den så kallade riksnormen, om den enskilde inte själv har tillräcklig inkomst för att betala.

Annat stöd
Bistånd kan också lämnas i andra former med målsättningen att den enskilde genom biståndet skall stärka sina möjligheter att leva ett självständigt liv. De insatser som kan ges är inte angivna i lagen, det ska finnas möjlighet att utforma stödet på ett sådant sätt att det passar den enskilde individen eller familjen. Exempel på stödinsatser är: kontaktperson/kontaktfamilj, anpassad handikapplägenhet, servicebostad, gruppbostad, hemtjänst, ledsagarservice, korttidsboende, avlastning/avlösning för anhörigvårdare, sysselsättning.

Om du inte är nöjd
Beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen kan överklagas till förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten), förvaltningsrätten är första instans. Om du inte är nöjd med kvalitet i insatsen, handläggningen av ditt ärende m.m. kan du vända dig till tillsynsmyndigheten över socialtjänsten som är länsstyrelsen. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet på nationell nivå. Socialtjänstens agerande och hantering av ärenden kan också anmälas till Justitieombudsmannen, JO.

Vårdbidrag

Vårdbidrag är ett ekonomiskt stöd till föräldrar som kan betalas ut till föräldrar (och personer som likställs med föräldrar) som har barn med funktionshinder eller allvarliga sjukdomar fram till juni månad det år barnet fyller 19 år.

Vårdbidraget ska kompensera för det extra vård-, omsorgs- och tillsynsarbete som föräldrar utför pga barnets sjukdom eller funktionshinder. Vårdbidraget kan också kompensera eventuella inkomstbortfall om en förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda sitt barn.

Bidraget kompenserar även för merkostnader som familjen har pga barnets funktionshinder. Vårdbidraget (utom merkostnadsdelen) är beskattningsbar inkomst. Det räknas alltså som vanlig inkomst, som bl a påverkar din skatt och ditt bostadsbidrag.

Vårdbidragets storlek bedöms utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Vårdbidrag kan betalas ut för det merarbete som barnets behov av vård och tillsyn för med sig, en sammanvägning av merarbete och merkostnader eller enbart för merkostnader.

Vilken ersättning som betalas ut beror på barnets behov av vård och tillsyn samt på hur stora merkostnaderna är. Vårdbidrag kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. (Ett helt vårdbidrag är 250% av prisbasbeloppet, ett halvt vårdbidrag utgör 125% av prisbasbeloppet osv.)

Prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet) är ett tal som visar prisutvecklingen i samhället. Det fastställs varje år av regeringen. Merkostnader är extra utgifter som följer med barnets funktionshinder. Handläggaren gör en bedömning av vad som anses skäligt i varje enskilt fall. En del av vårdbidraget kan ges som ersättning för merkostnader. och beräknas till följande procent av prisbasbeloppet:

  • 18% om merkostnaderna uppgår till 18% men inte 36%.
  • 36% om merkostnaderna uppgår till 36% men inte 53%.
  • 53% om merkostnaderna uppgår till 53% men inte 69%.

När behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn är så stort att det ensamt räcker för helt vårdbidrag, kan merkostnadsersättning betalas ut utöver maximibeloppet för helt vårdbidrag. Det krävs att merkostnaderna är minst 18% av prisbasbeloppet utöver det hela vårdbidraget. Merkostnadsvårdbidrag betalas ut enbart pga familjens merkostnader. För barn som vårdas på institution men som är hemma under skolloven finns ferievårdbidrag.

Det finns inget som hindrar att barnet har assistansersättning samtidigt som föräldrarna uppbär vårdbidrag, men då blir ofta nivån på vårdbidraget lägre. Även om barnet beviljats så många assistanstimmar att det täcker hela hjälpbehovet, kan det finnas merarbete för föräldrarna som inte täcks av assistansersättning. Det merarbetet kan då ge rätt till vårdbidrag. Det kan handla om omfattande samordningsarbete, inläsning av litteratur, deltagande i föräldrautbildningar, besök hos läkare eller habilitering eller förälderns ”bundenhet”.

När du ska ansöka om vårdbidrag är det bra att noggrant gå igenom hur vardagen ser ut för familjen. För gärna dagbok och notera varje uppgift. Glöm inte att även beskriva de behov som skiftar med årstider och skollov. Ansök om vårdbidrag hos Försäkringskassan.

Exempel på merarbete och merkostnader hittar du i ”Lathund om ansökan om vårdbidrag”.

För ytterligare information om vårdbidrag kontakta:
• Försäkringskassan
• Lag (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Om du inte är nöjd

Överklaga
De allra flesta beslut inom socialförsäkringen kan överklagas med förvaltningsbesvär. Om du överklagar beslut är det de allmänna förvaltningsdomstolarna som ska pröva ärendet om beslutet inte ändrats genom försäkringskassans omprövning. De allmänna förvaltningsdomstolarna är förvaltningsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Regeringsrättens dom kan inte överklagas.

Tillsynsmyndighet
Riksförsäkringsverket, RFV, är central tillsynsmyndighet för försäkringskassorna. RFV:s uppgift är bl.a att kontrollera att kassornas bedömningar är rättssäkra och att lagen tillämpas lika över landet. Verket ger också ut allmänna råd om olika ersättningar och bidrag. RFV utreder inte enskilda ärenden, men ska lämna upplysningar och besvara frågor som rör socialförsäkringen.

Justitieombudsmannen
Du kan klaga hos Justitieombudsmannen, JO, om du anser att du själv eller någon annan har blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet (eller av en enskild tjänsteman vid en myndighet) inom den statliga eller kommunala sektorn. JO granskar huvudsakligen hur myndigheter tillämpat lagar och andra författningar under handläggningen av mål och ärenden, särskilt ärenden som rör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. JO kan inte ändra på domar eller beslut, men däremot göra kritiska, vägledande eller rådgivande uttalanden.